Öl och vin på svenska caféer

På måndag börjar visst Wayne´s coffee att sälja öl och vin på ett av sina caféer i Stockholm. Metro och Aftonbladet skriver att IOGT-NTO är chockade över nyheten. Det här kommer väl antagligen väcka en hel del debatter i vårt land under dagen.

När vi öppnade vårt café i Spanien var det självklart att vi även skulle servera sprit (dvs mer än alkohol och öl). Det gjorde ju alla andra caféer där, så varför skulle vi vara annorlunda. Efter att vi hade haft öppet en dag, gick vi hem och funderade på hur vi ville ha det, om vi verkligen ville servera sprit hos oss. Vi kom fram till att vi skulle fortsätta med att servera öl och vin, men att vi skulle strunta i all övrig alkohol. Vi fick mycket reaktioner från de kunder som kom i början, som tyckte att det var lite konstigt att vi hade tagit ett sådant beslut. Det var så självklart för alla att det skulle finnas på alla ställen som serverade något ätbart. Men så småningom vande sig folk vid det och accepterade att man inte kunde få en whiskey hos oss.

I början kändes det ju lite underligt att servera alkohol överhuvudtaget. Här i Sverige är vi ju lite vana vid att alkohol endast serveras på restauranger och barer. Dessutom hade vi hade nästan bara bakverk på vår meny när vi startade cafét. Men så smånigom utvecklades vårt café till att bli mer som ett lunchcafé och då kändes det ganska naturligt att folk kunde få ett glas vin eller en öl till sin grillade smörgås om dom ville det.

Ska ett café servera alkohol eller inte? Vad tycker ni? Är det en "het potatis" eller mest en axelryckning för dig?

Läs även andra bloggares åsikter om café, alkohol på café, waynes coffe,

Varm choklad med vispgrädde

Efter en tur till biblioteket gick vi på ett mysigt café, där vi kröp upp i dom stora fåtöljerna och drack kaffe medan tjejerna njöt av varsin varm choklad med vispgrädde. När vi kom ut från cafét hade regnet förvandlats till stora virvlande snöflingor. Barnen är ju inte vana att få se snöfall, så dom blev både förvånade och uppspelta på en och samma gång. "Mamma, är det snö? Är det verkligen riktig snö? " frågade dom.

Jag hittade ett recept på varm choklad som jag tycker verkar gott. Fast för egen del tänker jag byta ut den 40%-iga chokladen till 70%-ig, och vispa fluffig vispgrädde i stället för söta marshmallows. Det blir mer LCHF riktigt på det viset.

Ingredienser, 1 port

4–5 bitar mörk choklad, ca 25 g,
minst 40% kakaohalt
2 dl mjölk
några marshmallows

Gör så här

Hacka chokladen och lägg i botten på en kopp. Värm mjölken försiktigt i en kastrull till rykpunkten (ca 65°) och vispa till ett mjukt skum. Häll mjölken över chokladen men spar skummet. Rör om tills chokladen smält och skeda på skummet. Lägg i marshmallows. Recept från arla.se

Bild:sxc.hu/LotusHead

Läs även andra bloggares åsikter om varm choklad, vispgrädde, snö, första snön, café, kaffe, recept

Lattekännare eller bara kaffedrickare

Vilken kaffetyp är jag? I beskrivningen på olika kaffetyper passar jag mest in på att vara en sk lattemorsa. Men det låter ju så trist. Jag vill hellre vara en "finsmakare", det låter så mycket trevligare. Kanske är det dags att hitta en ny benämning  på oss som befinner oss lite mitt i mellan dom två, typ "lattekännare"?  Jag har svårt att smälta en dålig kaffeupplevelse. När jag blir serverad min latte, vill jag att den ska smaka kaffe (inte bara varm mjölk) mjölken ska vara krämig (inte full av bubblor) och lagom varm (inte värmd till kokpunkten). Men jag brukar inte bry mig om att ställa en massa kluriga frågor till baristan angående kaffebönorna eller kaffemaskinen.

Kanske är det inte alls nödvändigt att sätta namn på allt.Kanske räcker det med att kalla mig för kaffedrickare, med ganska rimliga och vanliga krav på hur min kaffe ska smaka.

I dag har förövrigt aftonbladet ett test av olka espressomaskiner för hemmabruk.

Bild:sxc.hu/nkzs

Läs även andra bloggares åsikter om kaffe, latte, lattemorsa, barista, espresso, café, mjölk, kaffemaskin, kaffebönor,

Kaffe Latte med betoning på Latte

Latte betyder ju mjölk på italienska. När man beställer en "latte" på caféer så tycker jag för det mesta att det är alldeles för mycket betoning på just "latte" man får, dvs en himla massa mjölk och yttepytte lite kaffe. Det smakar oftast ingenting annat än mjölk! Nu finns det helt klart undantag, på vissa ställen smakar det faktiskt lite mer än på andra.

I dag har vi varit på ett jätte poppis kafé inne på stan. Vi beställde en varsin latte och jag stod kvar och väntade medan tjejen bakom disken gjorde i ordning den. När hon hällde upp mjölken i glaset fortsatte hon att hälla ända upp till kanten på glaset, det gick inte att vidröra glaset utan att det rann över. Oj då, tänkte jag, det var nog inte meningen att det skulle bli så mycket, så jag sa ingenting. Men så hälldes mjölken i det andra glaset upp och det var precis samma sak där, ända upp till kanten, inte en millimeter kvar, utan helt jämsmed kanten. "Varför häller du i så mycket mjölk" var jag tvungen att fråga, eftesom det ju uppenbarligen var så hon hade för avsikt att göra. "Det är så jag har lärt mig att det ska vara, svarade hon". Jag inser ju att jag helt enkelt måste lära mig att i förväg be om mindre mjölk i min latte, så kanske det kommer smaka bättre. Jag gillar "kaffesystemet" i Spanien och tror faktiskt att det hade fungerat att införa det här i Sverige, att ha olika namn på "latten" beroende på hur stor mjölkmängd man har i förhållande till kaffemängden.

Bild:sxc.hu/sirje
Läs även andra bloggares åsikter om kaffe, latte, mjölk, café, Spanien,

Coffee Cuff - armband till er båda

Ett handgjort armband till take-away koppen, som även går lika bra att använda runt handleden. Det är Contexture Design, ett kanadensiskt designföretag som står bakom denna lite udda, men rätt coola lilla uppfinning. Kanske något för den som vill få lite mer stil på sin "take-away kaffe"!




Bilder:nytimes.com, contexture.ca
Läs även andra bloggares åsikter om kaffe, armband, coffee cuff, contexture design,

Hjälp att duka fint

I en av dom fina gamla receptböcker som jag har hittat, fanns det ett uppslag som visade olika dukningar beroende av vilken sorts bjudning man planerar. Tacksam hjälp om man inte hittade egen inspiration inför kalaset!












Läs även andra bloggares åsikter om dukning, duka, bjudning, kaffe, te, kalas

Har sett bilder på cafét nu

Jag berättade häromdagen att vi har hört talas om ett café/bageri som är till salu "någonstans i Sverige". I kväll har jag fått se lite bilder från stället. Det är dekorerat i en stil som inte alls faller mig i smaken, men sådant får man ju bortse från. Stället i sig ser fräscht ut. Ytan i cafét är ungefär som vårt tidigare ställe, inte så jätte stort med andra ord. Utöver denna yta ska det finnas en stor avdelning innanför med ett rum för bakning, diskrum osv. Den bakre delen har jag inte sett bilderna av ännu, men hoppas få det i morgon.

Läget är väldigt centralt, på en väldigt trafikerad gata. Det läget känns inte så mysigt tycker jag. Jag är van att titta ut över palmer och grönskande buskar och träd med lila blommor. Hur blir det då att i stället titta ut genom fönstret och bara se bilar som susar förbi? En stor fördel här är att i den absoluta närheten, finns ett huvudkontor till en stor bank, en läkarmottagning och en väldig massa andra kontor. Utanför dörren är det en busshållplats och stadens gågata är några hundra meter bort.

Vi ska ringa ägaren i morgon för att få mer uppgifter.

Läs även andra bloggares åsikter om café, affärsöverlåtelse, starta café

En snabbvisit på cafét

En promenad till cafét har vi hunnit med också i dag. Det var ju några veckor sedan vi sist var där och det var sig ganska likt fortfarande. Anledningen att jag säger "ganska" är ju för att vi noterar alla möjliga små detaljer som inte ser ut precis som "det brukade göra", sådant som ju är helt oväsentligt för andras ögon. Det är småsaker som att flaskor står på en annan plats nu, några nya glas på hyllorna, nya parasoller på uteserveringen, en annan sorts take-away kaffe mugg, eller bord som är ställda på ett annat sätt. Jag noterade också att dom har lagt till wraps på menyn, vilket jag tycker var en god idé! Det finns inte så många ställen här i Marbella, där man kan beställa wraps så det kan nog bli ett uppskattat komplement till den befintliga menyn. Efter en stunds småpratande med killarna, hade cafét hunnit fyllas upp med nya kunder, så vi tyckte att det var bäst att skynda därifrån så att dom fick jobba ifred.

Läs även andra bloggares åsikter om cafe, Marbella, wraps

Hamnen i Marbella

I dag har jag träffat min väninna som jag berättade om häromdagen. I dag sågs vi med fyra barn mindre som sällskap. Vilken skillnad det blir när man träffas så! Vi samtalade, i hela meningar och med full koncentration!

Stället vi träffades på var ett mysigt ganska nyöppnat café nere vid hamnen i Marbella, där dom bakar egna kakor som dom säljer styckförpackade. Dom är visst också kända för sina tårtor (jag provade en bit tårta från dom på ett kalas för ett tag sedan och den smakade riktigt bra, något jag inte är så van att säga om tårtor som man köper här, tyvärr). På deras meny fanns också quiche (matpaj) några sallader och olika trevliga frukostalternativ.

På det här cafét sitter man precis brevid stranden, bara en trottoar emellan. Jag tycker att hamnen i Marbella verkligen har ryckt upp sig de senaste åren. Trottoarerna är omlagda, caféerna och restaurangerna som finns här nu verkar blomstra och hela atmosfären är betydligt trevligare än hur jag upplevde den för 7-8 år sedan. När vi kom till Marbella och gick runt och tittade på olika verksamheter att överta, fanns det flera barer till salu just här. (Faktum är att vi faktiskt var och tittade på lokalen brevid).

Jag måste tillägga att Marbellas hamn inte ska förväxlas med hamnen i Puerto Banus, för det är två väldigt olika ställen.

Läs även andra bloggares åsikter om Marbella, hamn, café, utlandssvensk

Populärt spanskt café

Jag älskar att äta frukost. Jag tycker ännu mer om att äta frukost ute, på ett café. Det är ett sådant härligt sätt att börja dagen. Som caféägare blir det ju av naturliga skäl inte en särskillt vanlig företeelse. Därför passar vi på nu, när vi står "mitt i mellan" jobb så att säga!

Extra kul är det att sitta på ett ställe som är riktigt populärt bland lokalbefolkningen. I dag hamnade vi på just ett sådant ställe. Vi satt på deras terass som hade omkring 16 bord. Det var proppfullt, och folk strömmade till hela tiden. Dom som inte hade någonstans att sätta sig, slog sig ner i baren eller vid något av borden inomhus. Servitörerna var två herrar i 60 års åldern, som balanserade kaffekoppar och smörgåstallrikar som om dom jobbade på cirkus. Snabba, artiga och proffsiga.












Det är en väldigt trevlig sysselsättning att förena nytta med nöje, när man går på café som caféägare. Medan man mumsar på smörgåsen är det roligt att passa på att betrakta allt som händer runt omkring, hur dom arbetar, vad som serveras och om folk verkar nöjda.
För min del blev det en "mollete catalán" och en café con leche till frukost. Mollete är ett stor, platt, runt vitt bröd som är väldigt populärt här i Andalusien. Brödet delas, rostas och sedan lägger man på riven tomat och några skivor jamón serrano (spansk lufttorkad skinka). Tillsist ringlar man över olivolja och strör över lite salt.

Bild på mollete lånad från hornodonmollete.com
Läs även andra bloggares åsikter om cafe, utlandssvensk, spanien, frukost

Bloggtips

Kolla in bloggen "latte hemma" en ny kul blogg för oss som gillar att fika! Dom har en hel del härliga recept, en baristaskola för hemmabruk och en massa annat som hör till fikastunden.

Bakom Latte Hemma står Beige Association och dess huvudpresentatör Arla Foods.

Läs även andra bloggares åsikter om latte, barista, bloggtips

Besök på cafét

I dag har vi varit och hälsat på killarna på cafét. Det var kul att komma dit och se att våra gamla stammisar satt där och åt och drack, precis som vanligt. Alla var nyfikna och ville att vi skulle berätta om våra framtidsplaner och vad vi pysslar med nu om dagarna. Sedan slog vi oss ner och blev serverade en varsin kaffe, som vilka kunder som helst, kändes lite konstigt faktiskt.

Killarna verkade nöjda och glada över sitt nya café och verkade betydligt mer samlade än sist vi var där och hälsade på. Dom har lite smått börjat sätta sin egen prägel på stället, genom lite nya bordsmenyer och nya kakfat. Dom berättade att dom har haft en hektisk vecka och att det periodvis har varit rätt tufft för dom att hinna med allt. Men för varje dag som går känner dom sig alltmer säkra i rollen.

Åh, vad jag ser fram mot att hitta vårt nya ställe nu! Det ska bli så kul att få börja om från början igen!

Läs även andra bloggares åsikter om amelias café, cafégäster, kaffe

Café nostalgi - tillbakablick

I dag öppnar killarna cafét på egen hand. Undrar hur dom känner det. Säkert är dom rätt nervösa för hur det ska gå.

Jag tänker tillbaks på vår första dag för nästan precis 7 år sedan. Det var den första maj och allt var stängt runt omkring oss. Vi tyckte att det var en lämplig dag att öppna på, eftersom vi gärna ville ha en lugn dag så att vi fick vänja oss lite i den nya rollen. Det blev en väldigt lugn dag, vi hade totalt tre gäster den dagen! En av dom var en finska, som slog sig ner på en av barstolarna vid bardisken, beställde en whiskey och satt och kedjerökte. Hon blåste ut all sin rök över våra muffins och kakor samtidigt som hon satt och kritiserade vårt sortiment och våra priser. "Det här är inte vad folk vill ha" och "värför har ni frukter och juicer i den där liggkylen, där ska ni ju ha tapas" och "ni är alldeles för dyra på spriten"osv.

Den kvällen när vi kom hem var vi inte så morska. Den här finskan hade lagt sin skugga över våra förväntningar den här första dagen. Vi bestämde oss för att ta bort alkoholen från sortimentet och bara behålla öl och vin. Vi tyckte att vi ville markera att vi faktiskt inte var en bar. Visst, alla cafér här har sprit att erbjuda, men vi behövde ju faktiskt inte vara som alla andra. Sagt och gjort, nästa morgon plockade vi undan alla flaskorna och beslöt oss också för ta bort barstolarna vid baren också, eftersom vi inte tyckte om att kunderna som stod där och rökte blåste ut sin rök över våra bakverk. Det kändes jättebra att vi tog dom här besluten, att vi tidigt beslöt oss för hur vi ville att vårt ställe skulle vara.

Finskan valde att gå till grannbaren fortsättningsvis och det var helt ok med oss!

Läs även andra bloggares åsikter om amelias café, cafégäster, utlandssvensk,

Churros till frukost

I dag på förmiddagen har vi varit på en "churreria" som ligger här mitt i stan och ätit frukost. Vi träffade på flera av våra gäster från cafét så nu vet vi var dom har tagit vägen under perioden som cafét är stängt. På den här churrerian är det alltid mycket folk och killen som jobbar far fram mellan borden och tar upp beställningar och levererar churros i en väldig fart. Han har jobbat där i många år och en sådan kille vill man gärna ha som anställd, han är SÅ effektiv!

Hur som helst, vi beställde in en tallrik med nygräddade churros, några pan con tomate y aceite (tomatbröd med olja) kaffe och färskpressad apelsin juice. Barnen älskar ju churros och det blir inte så ofta vi äter det, så dom satt koncentrerade och mumsade så mycket dom orkade!

Churros äter man som dom är eller så doppar man dom i varm tjock choklad alternativt strösocker. Personligen är jag inte alls förtjust i den tjocka mastiga chokladen så jag brukar rulla mina churros i strösocker, det blir jätte gott och inte ett dugg nyttigt! Men ibland måste man ju få lägga GI åt sidan tycker jag! I eftermiddag blir det tapas för hela slanten, så i dag kommer min blogg handla om mat hela dagen lång!

Foto: www.sxc.hu /Churros by Salsachica
Läs även andra bloggares åsikter om bakverk, cafégäster, utlandssvensk, churros, spansk frukost

Café avslut

Det blev en känslomässigt ganska ansträngande dag i går.

Dagen började med att jag först upptäckte att jag hade glömt 5-åringens skolväska hemma med hennes mellanmål. Lyckades lösa det genom att handla lite mellanmål på ett "lekland" som ligger brevid skolan. Jag fick med mig en alldeles nybakad croissant och ett päron därifrån, så lilltjejen blev nöjd trots missödet. Väl vid skolan upptäckte jag att jag hade lämnat kvar min handväska på "leklandet" och fick skynda mig tillbaka dit, som tur var hade dom tagit hand om den. Det var ju tydligt att mina tankar var någon helt annanstans i går morse.

På cafét gick det bättre än jag hade trott, jag lyckades hålla mig från att låta känslorna ta överhanden och kunde krama om våra stamkunder utan att bli alltför sentimental.

Vi fick en fin liten tavla av en av våra stamkunder och den kommer nog få sitta på väggen i vårt nästa café i sverige, som ett litet minne av vår tid här!



Vi hade bakat en stor plåt med brownies som vi täckte med chokladicing och skar i en massa mindre bitar som vi sedan bjöd alla kunderna på.

Killarna valde att lämna oss själva innan luchen skulle starta så att vi fick eftermiddagen för oss själva. Det kändes bra att kunna få avsluta på egen hand i lite mer lugn och ro, så det uppskattade vi.

När dagen var slut plockade vi med oss våra sista saker och sen gick vi runt bland grannarna och sa adjö. I går kväll kände jag mig för första gången den här veckan, riktigt lugn. Det var som all anspänning och stress jag har känt senaste tiden, allt som skulle hinnas med innan den här sista dagen, bara försvann. Det känns faktiskt lite grann som en lättnad, konstigt nog. Vi har ju gjort allt vi har kunnat för att lära killarna så mycket som möjligt om verksamheten. Nu är det upp till dom att driva stället vidare, så som dom vill och vi kan i stället sätta i gång med planeringen inför vår egen framtid.

Läs även andra bloggares åsikter om amelias café, cafégäster, utlandssvensk,

Grannsämja

Ägarinnan till en av butikerna som ligger brevid vårt café kom in och beställde kaffe till sig och sina anställda i dag. Det har hon gjort till och från under alla dessa år. Vi pratar ytterst lite med varandra, hälsar artigt och byter några ord då och då. Hon kommer in och beställer sitt kaffe, betalar och sen skyndar hon sig tillbaks till sin lilla butik igen. Överenskommelsen är att vi gör deras kaffe så fort vi har tid och sedan går vi över med det till dom. Det passar bra för både dom och oss att göra så.

I dag när jag kom dit med deras kaffe, så berättade jag att vi har sålt och ska flytta till Sverige. Naturligtvis kände hon ju redan till det, eftersom det pratas endel i "grannskapet". Men vi småpratade i alla fall lite kring det. Helt plötsligt ser jag att hon börjar gråta. Hjälp! Vad gör jag nu? Jag blev lite ställd för det kom så oväntat. Men naturligtvis känns det ju positivt att vi kommer bli saknade av grannarna!

Läs även andra bloggares åsikter om amelias café, cafégäster, hemflytt, kaffe,

Oroad för kaffemaskinen

En av killarna berättade i fredags att det han känner sig mest oroad för när det gäller att ta över caféet, är hur han ska lyckas lära sig att göra en espresso och värma mjölk i "en sån där maskin". Så i morgon blir det full fokus på att visa dom hur man arbetar vid kaffemaskinen.

Det kommer inte bli något problem för honom att lära sig hur man gör. Sen är det ju bara att öva och öva som gäller. Jag känner mig inte alls fulllärd efter 7 år, så jag funderar faktiskt på att anmäla mig till en baristautbildning när vi kommer till Sverige. Jag vill lära mig mer!

Nej, jag är nog i stället lite fundersam över hur snabbt dom kommer lära sig att hålla reda på alla olika stamkunders speciella kaffeönskemål och även de olika varianter på "latte" som finns här (som jag har skrivit om här i bloggen tidigare).

Foto: www.beige.nu

Läs även andra bloggares åsikter om kaffe, kaffemaskin, baristautbildning, amelias cafe

Ger ni upp nu?

"Ger ni upp nu?" eller "har ni ledsnat?" är en förvånande men vanlig kommentar som vi har fått från många av våra svenska gäster, när vi har berättat att vi ska flytta tillbaks till Sverige. Undrar just hur det kommer sig att man förutsätter att vi "flyttar i från något" i stället för att se det som att vi väljer att "flytta till något"?

Läs även andra bloggares åsikter om hemflytt, utlandssvensk, cafegäster

Spansk frukost

På morgnarna är vår kundgrupp nästan uteslutande spansk. Det är dom som arbetar på bankerna och kontoren i närheten som kommer för att äta sin frukost. Dom flesta vill ha ett litet bröd som kallas för "pitufo", som är som en liten baguette. Det här brödet delas och rostas och därefter häller man en god olivolja över brödet och strör på lite salt.

Man kan lägga vitlöksklyftor i flaskan med olivolja, alternativt gnugga in det rostade brödet med en vitlöksklyfta. Vi hade det i början, men det var aldrig någon av våra gäster som efterfrågade det. Jag vet inte hur vanligt det är att "krydda" sitt frukostbröd med vitlök, men det kanske är lite olika beroende av var i spanien man befinner sig?

En annan vanlig variant av frukostbröd, är att man brer på mosad tomat på brödet tillsammans med olivolja och salt. Det gäller bara att tomaten är riktigt röd och mogen, för annars blir inte smaken den samma. Vi har ett jätte bra litet hand-rivjärn med grövre hål från Ikea, som vi använder för att riva tomaten. Vanligt är annars att man delar en tomat på mitten och gnider brödet med den skurna sidan av tomaten. Jag tycker att brödet lätt blir mossigt av all tomatvätska som följer med om man gör så. Om man river kan man lättare hälla bort lite vätska innan man lägger det ovanpå brödet.

Jag fick en gång höra att det i bland förekommer att man får konserverade tomater på sitt tomatbröd. Jag vet inte om det verkligen stämmer, men det låter inte alls gott.

Läs även andra bloggares åsikter om spanien, spansk frukost, pan con tomate, tomatbröd

Cafémiljö

Vårt nuvarande café går i färgerna blått och grått, med lite inslag av lila. Det ger en mysig atmosfär tycker jag. Nu, innan vi ens har lämnat över nycklarna till dom nya ägarna har jag redan börjat fundera på hur vårt nästa ställe skulle kunna se ut. Jag tror att jag skulle vilja ha mer färg! En riktigt röd fondvägg skulle kanske vara snyggt!


Läs även andra bloggares åsikter om amelias cafe, hemflytt, cafemiljö,