Yrkesskadad?

Som jag berättade tidigare i dag var vi på cafét i dag och drack en kaffe. Jag hade längtat så efter min vanliga underbart goda kaffe, så som som jag alltid brukar dricka den. I ett litet glas, en längre espresso, dvs mer kaffe i förhållande till mjölkmängden och med lite krämig (värmd mjölk utan stora bubblor) lagom varm mjölk på toppen, som liksom blandar sig med creman på kaffet. Mmmm, så gott!

Vad jag vill säga är att jag vet _exakt_ hur jag vill ha den och _precis_ hur just min kaffe ska göras. Jag har gjort den varje dag i 7 år nu. Men det är ju inte så lätt för någon annan att göra den exakt så, bara för att den görs på samma café och i samma kaffemaskin. Jag vill heller inte förklara in i minsta detalj hur jag vill att den ska göras, för då verkar jag ju helt besatt, det är ju bara en kaffe för guds skull! Så det blev en "vanlig" café con leche i dag, utan min egen lilla personliga "twist" på den.

Jag kan dock inte låta bli att längta till den dagen jag står framför min egen maskin och förbereder min egen kaffe igen...precis och exakt, in i minsta lilla detalj så som jag vill ha den! Yrkesskadad, jag? Näääe? Eller, ja antagligen...

Fotot har jag lånat från www.beige.nu/Joel Wåreus.
Läs även andra bloggares åsikter om kaffe, espresso, amelias cafe,